Ulf Jederlund är musikhandledaren och – pedagogen som fortbildade sig till musikterapeut. Han är bland annat verksam på Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet där han forskar kring skolutveckling runt elever som utmanar lärarna extra i lärandet.

Ulf: Jag började jobba mycket med personer med utvecklingsstörningar, autism och andra funktionsnedsättningar, där jag använde musik som verktyg för att kommunicera. Jag började mer och mer att intressera mig för vad icke-verbal kommunikation egentligen är, hur det funkar och varför det funkar. Med tiden blev det också mer och mer kopplat till talat språk, barns språkutveckling och andraspråk-sammanhang.

Under mitten av 90-talet jobbade Ulf mycket i Spånga-Tensta med förskolor som använde musik som metod för utveckling och inkludering. I samband med det fick han i uppdrag av stadsdelen att ta fram en teorigrund för det här utvecklingsarbetet. Arbetet kom senare att ligga till grund för boken “Musik och språk – ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och lärande”, som kom ut 2002 och senare i en omarbetad och vetenskapsförankrad upplaga 2011.

Kan du berätta om ett ögonblick då du fick upp ögonen för kopplingen mellan musik och språkutveckling?

Ulf: Den upptäckte jag faktiskt redan när jag var 18 år gammal och jobbade som personlig assistent i särskola med en autistisk kille. Det var mitt första jobb efter gymnasiet. Då visste jag inte vad jag höll på med, men jag upptäckte att jag fick en fin kontakt med den här killen som jag jobbade med. Vi var ute och gick mycket och klappade rytmer med händerna och hoppade och stampade i backen. Då hände det någonting i skallen på mig redan där. Det var väl inspirationskällan till att söka musikhandledarutbildningen och börja jobba pedagogiskt med musiken som verktyg.

Ulf, som redan från början arbetat med personer med olika funktionsnedsättningar, berättar vidare om ytterligare ett sådant ögonblick, när han arbetade som musikhandledare på daglig verksamhet med gravt utvecklingsstörda:

Ulf: Jag funderade mycket kring att de här personerna, som andra hade jättesvårt att kommunicera med eller pratade om som att de inte kunde uttrycka sig överhuvudtaget, vi fick väldigt god relation och kunde utveckla kommunikationen väldigt mycket genom att göra ljud, röra oss, slå på trummor och allt vad vi kunde hitta på. Att det funkar som kommunikationsverktyg på preverbal nivå – det var en väldigt stark upplevelse.

Hur skulle du beskriva begreppet holistisk språkutveckling?

Ulf: Man kan väl säga såhär att det handlar om språktillägnan – hur vi tillägnar oss språk. Holistisk språkutveckling kan du jämföra med hur det lilla barnet tar till sig språket som modersmål, eller hur man själv skulle lära sig ett helt främmande språk på naturlig väg. Tänk att du satt på torget i Teheran till exempel och skulle börja lära dig persiska. Då kommer du börja använda dina musikaliska förmågor. Du måste börja sortera i det här flödet av ljud som bara kommer och väller emot dig. Då kommer du så att säga jobba på att bryta ut språkets delar ur helheten, ur flödet, till skillnad från det mer traditionella sättet att tänka språkutveckling som kompositionellt där man sätter ihop det som ett pussel. Man börjar med en liten stavelse, ett ord och så lägger man till och så lägger man ett större och större språk utav bitar. I holistisk språkutveckling går det åt andra hållet. Det går från helheten. Som exempelvis det lilla spädbarnet som latjar med sin förälder och rör sig och håller på. I det samspel som pågår segmenterar barnet vartefter ut orden och kopplar till olika fenomen i omgivningen och bryter ut språket ur den icke-verbala kommunikationen som pågår.

Andraspråksanvändare som blir riktigt bra på sitt andraspråk, som får bra rytm och uttal, de har i hög grad lärt sig språket på den naturalistiska vägen och i mindre grad suttit i skolbänken, och bit för bit lärt sig och övat glosor. I realiteten går det åt båda hållen, men det är omöjligt att tillägna sig ett språk utan det holistiska förhållningssättet. Och det holistiska förhållningssättet bygger på musikalisk kommunikation. Det bygger på gehöret, vår imitationsförmåga och på språkets rytm och melodi.

I din bok “Musik och språk” skrev du att musik som metod för språkutveckling är undervärderad Upplever du fortfarande att det är så eller har det hänt någonting sedan du skrev det?

Ulf: Jag upplever att bilden är väldigt tudelad. Å ena sidan har vi gått bakåt. Om man tittar på skolans läroplaner till exempel, och hur lite musikalisk verksamhet som pågår i det svenska utbildningsväsendet. Inte minst i de tidiga åren där man förut musicerade mycket. Även på förskollärarutbildningen har många inte sjungit och spelat när de går ut utbildningen idag. Så det är en väldigt negativ bild av utvecklingen. Men å andra sidan så skulle jag säga att det finns en stor medvetenhet om möjligheterna, inte minst i andraspråks-sammanhang, som med körverksamhet där många jobbar med nyanlända till exempel. Jag kommer från musikens håll i det här sammanhanget, men de som kommer från lingvistikens håll pratar mer och mer i termerna av holistisk språktillägnan, och det är ju kul. Språkforskarna har verkligen uppmärksammat den holistiska språktillägningen. Man pratar mycket om tidig kommunikation och vikten av infant directed speech osv. Det finns en forskare från Stockholms universitet som heter Francisco De Lacerda. Han har sysslat mycket med de här grejerna och pratar i termer av holistisk språkutvecklingsteori.

Har du några praktiska tips till de som leder språkkörer eller på olika sätt jobbar med musik och språkinlärning?

Ulf: Jag tror att de rent pedagogiskt och praktiskt har full koll, men det handlar ju om att våga jobba med gehörsinlärning och improvisation. Att koppla det till rörelser och rytmer och att sjunga på alla språk. Sjung på svenska, på engelska och deltagarnas modersmål. Jobba med att härma ljud och gör om talspråk-sekvenser till rytmiska sekvenser. Man kan klappa takten och gå medan man sjunger. Man jobbar liksom in språkrytmen i kroppen, bokstavligen.

Intervjun med Ulf Jederlund är en del i KÖRKRAFTs artikelserie om körsång som kraft och metod vid språkinlärning och integration.
Artikelförfattare och intervjuare – Linnéa Nolér

Har DU ett spännande projekt som du vill att vi ska skriva om?
Kontakta caroline@kulturfyren.se!

Vill du veta mer om Ulf Jederlund och hans arbete kring musik och språkutveckling kan du läsa mer i boken “Musik och språk – ett vidagat perspektiv på barns språkutveckling och lärande” eller på hemsidan musikochsprak.se.

Ulf är en av de föreläsare och inspiratörer som kommer till KÖRKRAFTS nätverksträff den 20-21 oktober på Skeppsholmen.